tidigare idag så var jag ute och sprang.. och då tog jag med mig mikko men så klart är han latare än jag själv. han stretade emot i början men sen fick han upp takten och det var verkligen peppande när man hade "någon" att springa med. men en hund är mycket bättre än en människa. för jag hatar att bli dömd efter min dåliga kondition (A)

sen när jag kom efter springningen nr2 (det vill säga alldeles nyss) så satte jag mig i soffan och helt plötsligt kom chaya och tränger sig in.. hon tar upp kanske två platser. tjockisen. 

nu ligger hon där med sina puppy eyes... grr..