det känns som att man lever i en glasbubbla.. jag tänker alltid varför skulle just det hända i min närhet. varför skulle något dåligt hända med någon jag känner..
nu gick den bubblan sönder..
känns så himla konstigt... fastän jag inte pratat med niclas på ett tag så känns det så otrovärdigt att han är borta.. specielt när man börjar tänka på alla "minnen" som inte är så många men det gör ändå ont...

R.I.P niclas..